+46 (0)70 640 59 60 marie@msimonsson.se

I sommar har jag planterat 7,808 nya träd i min skog. Tänk dig nästan åttatusen stora granar och tallar som bidrar till klimatet och vår miljö. Träd som skapar grunden för mitt skogsägarliv. Det är en återplantering eftersom jag har avverkat äldre skog som växt klart. Att planera är ett naturligt steg i det kretslopp som är familjeskogsbruket. Egentligen är skogsplantering och skogsbrukande inte mycket mer konstigt än att odla potatis. Med den skillnaden att tiden från plantering till skörd är minst 80 år för trädet jämfört med potatisens ett år. Och att kilopriset för skörden däremot snarast är hälften av potatisens. Så åttio gånger så lång tid för att få fram halva värdet på en skörd.

ingenstans är den beskrivna känslolösa rovdriften av den svenska skogen ens i närheten av mitt eget skogägarliv

En direkt investering i klimatet

Olika årstider ger olika möjligheter att vara i min skog och leva mitt skogsägarliv

Och ändå planterar jag. 7,808 plantor som inte kommer att vara avverkningsbara i min livstid. Inte ens om jag lever tills jag är 100 år. Det är typiskt för skogsägarlivet. Vår skog är ingen ekonomisk placering. Det är en livsstil i arv från tidigare generationer.

Visserligen har livsstilen förändrats. Och vi skogsägare har förändrats. Fortfarande är det några som kan och vill göra allting själva. Andra är som jag. Mycket engagerad i min skog utan att jag varken kan eller vill göra allting själv. Genom att vara medlem i ”min” skogsägarförening, Norra Skog, kan jag välja vad jag vill göra själv och när jag ska anlita dem för att bistå med sin kunskap. Det bästa av två världar kort sagt.

Kärleken till mitt skogsägarliv

”I elden kan man se framtiden om man bara tittar koncentrerat” lärde jag mig som barn

Det härligaste med mitt skogsägarliv är att skogen lever. Att vara ute i skogen ger mig ett lugn som jag inte finner i vardagen. Och det är oavsett årstid. Att stanna upp och sätta mig ner och bara njuta av friden och den skönheten. Det kan kännas som luften jag andras innehåller mer syre än någon annanstans. Varje gång jag går genom mina marker kan jag också se hur den förändras. År efter år. Plantor växer och blir ungskog som emellanåt blir föda till älg. Hyggen skapas vid avverkningar. Hallonris invaderar ytan och ger mängder med bär under några år. Men snabbt nog har ungskogen vuxit upp och skapat ett nytt landskap. Skogen är evigt föränderlig. Det är stormar, skadeinsekter och brand. Men det är också lugnet med en eld på höstens älgpass. Det är bärhinkar och svampkorgar.

En sak delar vi delar vi i föreningen. Kärleken till den mark som våra förfäder slitit sina ryggar krokiga för

Ingen John Bauer skog men heller ingen rovdrift

Men ingenstans är skogen en oföränderlig storskog med höga tallar och Prinsessan Tuvstarr som sitter vid tjärnen med trollen lurande där bakom. Ingenstans är skogen den svart/vita beskrivning som jag kan läsa om i media. Och ingenstans är den beskrivna känslolösa rovdriften av den svenska skogen ens i närheten av mitt eget skogägarliv.

Ingen John Bauer, ingen prinsessan Tuvstar men heller ingen rovdrift och vanskötta skogar

I min skog finns det nu nästan åtta tusen nya plantor. En del kommer att dö. Några dränks i regnvatten eller torkar. En del kommer att bli älgmat eller sorkföda. Några drabbas av andra skadesjur, insekter eller svamp och en del kommer att gallras bort därför att de står för nära varandra för att de ska kunna växa bra.

Det är ingen storskog som planterats

Nästan 8,000 plantor är ingen jätteskog om någon nu trodde det. Här i Norra Jämtland innebär det att att jag har sett till skogen föryngras på drygt 3 hektar. Som en lyxigare villatomt. Så det är ingen storskog som planterats det här året. Men under de åren som jag har levt mitt eget skogsägarliv har det blivit många små uttag och många nya planteringar.

I min skog finns därför olika delar som alla befinner sig i olika lägen i sin livscykel. På så sätt kunde tidigare generationer vara säkra på att det alltid fanns någon del av skogen som kunde ge björkved till värmen och fura till plank. På samma sätt hoppas jag att om en 80 eller 90 år nästa brukare av min mark sänder en tacksamhetens tanke till mig och min plantering. En tanke till mig och det skogsägarliv som jag lever idag. Liksom jag kan fundera över hur mitt skogsägarliv skiljer sig från tidigare generationer. Om hur min familj brukat och vårdat skogen som är vår under de hundratals år som vi hört hemma här.

Norra Skog – betydelsen av en skogsägarförening

Myrar och floar utgör en hel del av min skog. Även där finns en särpräglad skönhet

Skogsbruk i Norrland är inget för den som vill se snabb avkastning och mycket cash. För oss familjeskogsbrukare ligger det så mycket mer i ett skogsägarliv. Det är många dimensioner. Ofta jobbar vi tillsammans i en stark Skogsägarförening. Tack vare föreningen får jag till exempel råd och hjälp att välja rätt plantor för framtidens skog. Jag får också experthjälp med att sköta skogen på bästa sätt. I Norra Skog möts alla vi som värderar vårt skogsägarliv. Samtidigt som vi ofta lägger helt olika betydelse i själva ordet skogsägarliv. Men en sak delar vi delar vi. Kärleken till den mark som våra förfäder slitit sina ryggar krokiga för. Den mark som vi bara har till låns under vår livstid. När vi är många tillsammans kan vi också visa hur verkligheten ser ut i dagens skogsbruk. Utan Johan Bauer, utan Tuvstarr men också utan vanskötta skogar.

Vill du veta mer om plantering och Norra Skog? https://www.norraskog.se/din-skog/ditt-skogsbruk/plantering

Vill du kontakta mig och veta mer om mitt skogsägarliv? https://msimonsson.se/kontakta-mig/