Det är inte riktigt sant. Jag går nämligen omkring med mer är en apa på ryggen. De klänger sig fast och och sitter bra där de sitter. Mina apor består av trista arbetsuppgifter och skjuta-upp-grejer. De vägrar dessutom släppa taget. Såvida jag inte stannar upp i vardagens spring och tar hand om dem.
Den här helgen har jag ägnat åt att ta hand om några av mina apor. Men det är intressant – när jag stannar upp för att bli av med ett par stycken är det som om någon ny hinner kravla sig upp. Bara så där i förbifarten. Så nu är jag där igen. Några färre apor, men ändå. De som sitter där – de klöser sig fast . Antagligen tills jag knäar på grund av alla de apor som jag inte tagit hand om. Alternativt tills jag ser till att ha tid att ta hand om alla uppskjutna ”måsten”.
För mig som aldrig sett ett halvtomt glas krävs det inte så mycket för att få upp en apa på ryggen!
Jag tror att vi är många som bär omkring med en apa på ryggen, kanske flera. Det är de där sakerna som vi skjuter upp, gruvar oss för eller rent allmänt inte känner för att göra ”just nu”. För mig som aldrig någonsin sett ett halvtomt glas i hela mitt liv behövs det inte så mycket. En ny kontakt som har något spännande på gång. En förening som behöver lite hjälp. Någon som måste fixa till affärsplanen eller kanske ett ”litet lunchseminarium”. Det låter så himla kul med så spännande människor.
Och vips…. Där satt den. En alldeles ny apa. Den kravlar sig upp ungefär samtidigt som jag inser att jag ”borde” göra en del annat. Det kan vara bokföringen eller städa kontoret som borde prioriteras men det här nya ”roligare” lockar. Ja ni förstår ju själva… Om jag inte aktar mig och tar mig tid att komma ifatt emellanåt så kommer jag snart att bära rätt många på ryggen.
Varför en ”apa på ryggen”?
Det är en stor hjälp för mig att emellanåt fundera i termen av ”apa på ryggen”. Särskilt när det gäller min stress och min tendens att överboka mig själv. Det gör det lite enklare att se på trista, uppskjutna arbetsuppgifter. Ungefär som en liten kompis som kommer att följa med mig. Den finns med mig vare sig jag vill det eller inte. Åtminstone tills jag gör något åt det. Jag tror också att somliga apor känns värre än vad de. Åtminstone när jag väl tar itu med dem.
Så ta ett ögonblick om fundera om du också har en apa på ryggen (eller två). Och hur du ska göra för att stanna upp så att den får en chans att kliva av. För det handlar om planering, prioritering och att se till att ryggen är tillräckligt fri för att vi ska kunna ha lite kul i vardagen. Utan att känna några vassa klor som skaver.
Nu har jag just hittat den alldeles perfekta t-shirten och köpt den. Jag funderar på att dra på den när jag tycker att det är särskilt tungt. När jag hamnat alldeles förfärligt efter. På tröjan finns en apa med en riktigt elak glimt i ögat. Det är Duzty på Redbubble som designat min lilla favorit. Det är också den apan som illustrerar den här bloggen. Vill du också kolla klängande apor så hittar du dem här:
https://shop.spreadshirt.com/SlyApparel/monkey+on+my+back-A101535528?productType=812&appearance=231
Om du har tips på fina apor så tar jag gärna emot dem!