En visionär planerar ett träd. Visionären har en bild av framtiden klar för sig. En bild utifrån dagens kunskap. Jag är skogsägare sedan många generationer tillbaka. Jag gillar att plantera. Det ironiska i livet är att ju äldre och klokare jag blir, desto mindre chans har jag att få veta hur min väl vision kommer att stämma med utveckling och omvärlden. Samtidigt är stora delar av min egen skog resultatet av min pappas plantering och skogsskötsel.
När vi pratar framtid blir vi ofta teknikfixerade. Applikationer. Flygande bilar. Chips som äter sjukdomar inne i kroppen. Och ännu mer tekniska lösningar. Men framtiden liksom det förflutna handlar om hur vi på bästa sätt förvaltar våra förnyelsebara resurser. Då handlar det om våra beteenden. Om skogen ska växa och vara en resurs även för framtidens skogsägare kan jag inte vänta på ”facit”. För framtidens skull måste jag vara visionär i det lilla. När jag tar beslutat om var plantan (gran eller tall? Eller kanske lärk??!) ska ner i jorden så ser jag det frodiga vuxna trädet framför mig. Hur det står där stort och mäktigt, lätt vajande i vinden. För framtida skogsbrukares bästa måste jag redan idag se långsiktigheten. Jag behöver ha en vision kring klimatförändring, ägandet och rätten att bruka framtidens skog och hur framtidens gröna företagare kommer att verka.
Idag finns en osäkerhet kring framtida spelregler som är förödande för en skogstung region som Jämtland Härjedalen!
Det är självklart att digital teknik och digital förmåga kommer att medföra digitala beteenden. Redan idag ser vi se stora förändringar i livsstil och livsmiljö. Vem trodde för 10 år sedan att det skulle vara naturligt att dela både stort som smått, genomtänkt som ogenomtänkt med hela världen, helt i blindo? Att den personliga sekretessen plötsligt inte är så viktig i förhållande till delad kunskap och delade upplevelser?
Om tio år kommer två av tre av av befolkningen att bo och leva urbant. Den sista tredjedelen är i många fall människor som jag själv. Någon som väljer livsstil först och sedan anpassar arbete och företagande utifrån livsstilen. Vi är allt fler som utnyttjar den nya mobiliteten till att välja livsmiljö såväl som livsstil. Jag kan välja min omgivning och ta med mig jobbet eller företaget dit, istället för att flytta till arbetet eller den marknad som jag arbetar på. Här finns stora värden i våra resurser i miljö, omgivning och fritidsaktiviteter i Jämtland Härjedalen. Utmärkande för många av oss är att vårt företagande har flera grenar. Bor man mitt i stora förnyelsebara resurser är det svårt att inte se möjligheterna med det vi har omkring oss. Är vi inte mångsysslande entreprenör så blir vi.
Vi ägnar två dagars konferens åt att fundera på framtidens behov inom tillgänglighet, attraktion och digitala resurser. För mig med ett stort engagemang i skogsbruket är alla de här frågorna stora och viktiga. Med tillgänglighet och attraktivitet menar vi ofta tillgängligheten in till den fysiska platsen, och attraktivitet på plats. Att glömma att tillgänglighet ut till marknaden på konkurrensvettiga villkor är något vi aldrig får tappa bort!
Att ägandet är nära kopplat till det aktiva brukandet i min framtidsvision är en självklarhet
Tillgänglighet är i högsta grad möjligheten att bedriva mitt företagande visionärt och långsiktigt. Den lokala marknaden i regionen räcker inte för många av företagarna, oavsett om vi säljer tjänster eller produkter. Att nå ut till kunden är nödvändigt för att säkerställa att företagandet blomstrar året runt. För att få en befolkningstillväxt och kunna behålla våra öppna landskap krävs att företagandet har både långsiktiga spelregler och ekonomiskt hållbara villkor. Det gäller att transporterna ut från regionen fungerar så att mina träd bäst kan utnyttjas i framtiden. Troligen till andra produkter och med ett bättre användande av en hundraåring produkt än vi kan och gör idag när bara vart fjärde träd vidareförädlas inom Regionen. Oavsett vad mina träd blir i slutändan så är mitt företags värde helt beroende av att infrastrukturen fungerar hela vägen!
Framtidens skogsbrukare kommer troligen, liksom idag, överta sitt familjeskogsbruk i ett generationsskifte. Ägaren har en stark emotionell bindning och känsla för den egna skogen trots fysiska avstånd i vardagen. Då kan tillgängligheten handla om den lilla digitala kameran i favoritskogsgläntan eller vid saltstenen i skogen. Att få följa snösmältningen dag för dag utan att för den skull vara på plats. Skogsägandet kan tack vare nya verktyg vara aktivt och dagligt med nya former av tillgänglighet. Den duktige skogsägaren är redan idag engagerad och kunnig, men inte alltid den som själv röjer och ser till att plantan växer. Framtidstro och engagemang kräver dock att vi har klara spelregler och en långsiktighet i besluten. Idag finns en osäkerhet som är förödande för en skogstung region som Jämtland Härjedalen.
Framtidens lokala befolkning är ”omvända” digitala nomader på samma sätt som ungdomarna som skapar digitala hubbar på Bali och Colombia. Medan de är digitala nomader och reser själva kommer många av oss att vara omvända digitala nomader. Vi vill njuta av miljön, utsikten och känslan lokalt och arbeta nationellt eller globalt. Vi behöver inte längre resa för att få rådgivning eller utbildning. För enklare krämpor borde jag kunna prata med doktor i dator och ändå känna förtroende och trygghet. Redan idag finns tekniken, nu handlar det om attityder.
Även om förändring är skrämmande och oförutsägbar så kommer den. Det unika nu är att för första gången genom tiderna har vi inte en relativ nackdel av vårt geografiska läge. Vi kan erbjuda kvalificerade arbetssökande fantastisk boendemiljö. Med en unik livskvalitet. Och stadens utbud är alltid tillräckligt nära när vi vill leva urbant några dagar. För att allt ska bli framtid på ett långsiktigt hållbart sätt krävs att människor tar sig hit med vettiga alternativ, att det går att skapa ett långsiktigt ekonomiskt hållbart liv här och att vi kan arbeta på större marknader är bara regionen. Varor och tjänster måste kunna skickas ut ur regionen på ekonomiskt konkurrensmässiga villkor. Utan fungerande infrastruktur går det inte.
Den här bloggen är ungefär det inlägg som jag hade på Region Jämtland Härjedalens konferens om Framtidens Infrastruktur i Vemdalsskalet den 16 & 17 april 2018. . Vill du veta med? Se