Det är dagen efter. Dagen efter ett demokratiskt val i USA. Ett val som utspelats på helt nya arenor. Eller så är det samma arenor men bara grymt mycket osmidigare. Kanske är det rapporteringen som i det här valet hela tiden skett ocensurerad i realtid. Jag vet inte längre vad som är fallet. Vad jag vet är att när ett helt folk blir förbannade på dagsläget så kan vad som helst hända. Amerika och amerikanen skiljer sig inte så mycket från oss. Ett delat land med snabb urbanisering mot i huvudsak kusterna och ett inland med i det närmaste negativ ekonomisk utveckling. Landsortsstäder som dör ut när pensionärerna till sist försvinner. Ungdomarna försvann för flera årtionden sen. Känns det igen? Allt färre jobb kräver muskelstyrka, och en usel löneutveckling för majoriteten de senaste 20 åren. Känns det igen? Beslut som tas av centrala myndigheter i en huvudstad som är allt längre bort från den befolkning som de ska representera. Känns det igen också?
Om ett folk som levde en gång som skulle skulle bygga ett torn som skulle räcka upp till Himlen
Så kommer någon som lovar att lyssna. Någon som ger någon annan skulden – det kan vara mexikanare, judar eller bara invandrare i största allmänhet. Någon som lovar att återskapa en tillvaro som bara finns i våra minnen förstärkta av filmens magi. När någon annan får skulden så kan det ju också förändras. Ungefär som tandvärk. Tar vi bara bort tanden så försvinner tandvärken. Att vi eventuellt får problem att tugga är ett sekundärt problem som vi helst bortser ifrån.
Jag tror inte Trump, Le Pen, Åkesson eller för den delen Putin är problemet i sig. Problemet ligger hos oss själva. Både hos medborgare som hellre vill omfamna en gyllene gårdag, men också hos politiker och media som liksom härskarna sitter högst upp i Keops pyramid och inte längre förstår språket, oron eller vardagen för de som befinner sig en bit ner. Det här är inte ett isolerat amerikanskt problem det här är ett verkligt problem att förhålla sig till just nu. Ju mer överkörda en stor del av folket känner sig desto större chans att vi också väljer bort det etablerade till förmån för någon som lovar en bättre framtid, en framtid lika trygg och invand som ett förflutet som aldrig fanns.
Citatet kommer från Hoola Banddolas låt ”Keops Pyramid” – sällan har den varit mer aktuell kommunikativt