Sexshow på Kommunals krog! Eget vin!! Lyxsemestrar!!! Vi läser avslöjandena och vi förfasas. Nu vill vi se blod och helst huvuden på ett fat. Vi vill veta VEM vi ska skylla på och inte så mycket varför det kunde bli så här. Ibland tror jag att vi njuter när olycka och elände drabbar andra. Gärna framgångsrika kvinnor – de syns ju så mycket bättre. Och här kan vi få maximal effekt: både ett fackförbund med mestadels kvinnor, en kvinnlig ordförande och som extra lök på laxen kan vi få med den där högröstade utrikesministern också!!
när idéburna organisationer tappar sin själ är det kulturen som måste hittas igen
Nej, jag tycker inte alls det är bra. Inte ens om enbart en bråkdel av skriverierna stämmer. Men problemet är djupare än en felande kassör, ordförande eller styrelse, mycket djupare. Det är kulturen och idébärandet som måste hittas igen. Uppenbarligen för Kommunal den här gången, men lika uppenbarligen för många andra idéburna organisationer.
Halva svenska folket är engagerade i ideella organisationer enligt studier. Det är ungdomssport, det är föreningsliv och det är välgörenhet för att nämna några. Det alla har gemensamt är att de har en uppstått ur en idé och en gemenskap, ett syfte och en SJÄL. Ingenstans står det i stadgarna att SJÄLen ska vara ”affärsmässig” eller att medlemmarna är ”kunder” och att organisationen ska ge ”vinst”. Det är den typen av syften och SKÄL som finns i affärsdrivande verksamheter där framgång mäts i kronor och ören och de som ansvarar för det premieras med bonuskontrakt.
Ändå verkar alldeles för många idéburna organisationer ha gått i fällan att tro att samma kultur borde gälla oavsett om vi ska tillfredsställa mjuka gemensamma värden som hårda affärsmässiga. Ibland måste vi komma ihåg varför organisationen finns. Vems bästa ska vi värna om och varför? Hur gör vi det bäst? Ingenstans står det att finna ett enda ord om hur Kommunals styrelse faktiskt har uppfyllt eller inte uppfyllt det kravet.