{"id":1868,"date":"2019-05-05T22:11:05","date_gmt":"2019-05-05T20:11:05","guid":{"rendered":"http:\/\/msimonsson.se\/?p=1868"},"modified":"2019-05-05T22:11:05","modified_gmt":"2019-05-05T20:11:05","slug":"hellre-doden-an-att-tala-infor-publik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/msimonsson.se\/index.php\/2019\/05\/05\/hellre-doden-an-att-tala-infor-publik\/","title":{"rendered":"Hellre d\u00f6den \u00e4n att tala inf\u00f6r publik"},"content":{"rendered":"

Sjukdom och d\u00f6d kommer p\u00e5 sjunde respektive sj\u00e4tte plats n\u00e4r 3,000 chefer rangordnade stressfaktorer i en unders\u00f6kning f\u00f6r UCLA 1992 (Hans Selye). Klart \u00f6verst p\u00e5 listan kommer att tala inf\u00f6r publik. Visst \u00e4r det sp\u00e4nnande att vi \u00e4r s\u00e5 beroende av andras gillande och att kunna bli accepterade att vi anser att sjukdom och d\u00f6d \u00e4r mindre stressande \u00e4n att prata inf\u00f6r publik?<\/p>\n

Jag m\u00e5ste erk\u00e4nna att jag just har upplevt det under de h\u00e4r senaste tv\u00e5 dagarna. Att st\u00e5 framf\u00f6r publik och ber\u00e4tta om hur jag uppfattar Bowens systemteori och varf\u00f6r den \u00e4r ett s\u00e5dant fantastiskt verktyg i arbetet med stressade chefer och stressade organisationer. Med viss elak gl\u00e4dje kan jag konstatera att jag var inte den enda som uppfattade det hela obehagligt.<\/p>\n

F\u00f6r det hj\u00e4lper inte att vara proffs med kommer till kurser och seminarier. N\u00e4r det kommer till att ber\u00e4tta om, leda i analys och f\u00f6rklara applikationen av en teori s\u00e5 \u00e4r jag lika mycket novis som alla andra. Allts\u00e5 \u00e4r jag ocks\u00e5 lika obehagligt ber\u00f6rd. Kanske f\u00f6rst\u00e5r jag min stress b\u00e4ttre idag \u00e4n f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Det inneb\u00e4r inte att den f\u00f6rsvunnit. S\u00e4rskilt inte n\u00e4r jag har en djup respekt f\u00f6r publikens sakkunskap och bevisade framg\u00e5ngar inom Bowens Systemteori.<\/p>\n

Kan vi f\u00f6rh\u00e5lla oss rationella\u00a0 kommer vi med all s\u00e4kerhet att uppleva mindre stress och vara betydligt mindre reaktiva vilket driver p\u00e5 stressen och helt klart \u00f6kar risken f\u00f6r rent korkade beslut<\/span><\/em><\/p><\/blockquote>\n

Det var med stor uppskattning som jag ig\u00e5r lyssnade p\u00e5\u00a0 Dr Tony W. Buchanan, professor vid Department of Psychology, University of Saint Louis, g\u00e5rdagens huvudtalare p\u00e5 konferensen h\u00e4r i Chicago. Han ber\u00e4ttade om den senaste forskningen om stress. Vad det \u00e4r och hur det fungerar. Varf\u00f6r vi strular i n\u00e4rminnet. Hur det kommer sig att vi inte kan komma ih\u00e5g m\u00e4nniskors namn och tappar bort enkla ord. N\u00e4r vi \u00e4r stressade s\u00e5 klarar hj\u00e4rnan helt enkelt inte av att h\u00e4mta upp informationen fr\u00e5n arkivet. Bland annat pratade han om bland annat om tre olika sorters stress:<\/p>\n