fbpx
20161027_135825_resized

Bara en skogsägare har en riktigt ful julgran

Juldagsmorgon och jag betraktar årets gran i kakelugnens sken. Den som vanligt en gran som vi borde ha röjt bort för ett par år sedan. Det är en självklarhet att vi inte sågar ner det bästa exemplaret. Den ska ju ändå kläs upp med julgranskulor och glitter. Så jag sitter här och ser på årets gran. Den är riktigt rak och fin. Men eftersom att den växt alldeles för nära en annan lika fin gran så saknar den nästan helt grenar på ena sidan. Det innebar att den blev intressant framtung när vi klädde den. Den är nu fast förankrad i väggen. Med snöret väl dolt av glitter förstås.

Med rätt belysning och pyntade blir även fula granar vackra

I familjeskogsbruket är skogens historia min egen historia

För det är på det sättet det går till här hemma. Jag är skogsägare. Därför tar vi alltid en gran som ändå ska gallras bort. Det kan vara för att det är trångt, eller för att den har något fel. Det finns ett bättre exemplar kvar som hellre ska växa till sig. Eller så är det så enkelt att det står för många på samma ställe. Ungefär som med morötter. Du måste rensa bort en del för att några få ska kunna ha plats att växa till sig. Årets gran har i alla fall rak stam. Förra året arbetade vi ordentligt med extra glitter och extra kulor för att dölja stammens underliga S-form. Men granen blev vacker då också. Pyntad och i rätt belysning blir alla granar vackra. Sedan, efter jul blir den ved. En vacker kretsgång i det också.

En skog, en historia, ett liv

När jag sitter här i lugnet och halvdagern känner jag en stor tacksamhet för det liv jag har. Granen från den egna marken. ”Hemskiftet” där det finns en del av familjehistorien. Den möter mig varje gång jag går ut i skogen. Jag vet både hur den skötts och av vem. Generationer bakåt. Mitt hus byggdes för en sekel sedan av min farfars far. Han byggde med plank sågade ur den egna skogen. Eftersom han var ekonomisk hade eget sågverk använde han all sekunda ”pärlspånt” som blev till det egna bygget. Jag har pärlspånt överallt… Pärlspånt från samma skog som nu förser mig med ved, osnygga julgranar och skogsråvara . Min skog som jag är ute i av olika skäl under alla årstider. Det kan vara skogsvård. Eller bara för att gå ut och känna friden i skogen. Det är luften, dofterna och renheten. Det är sommarens murklor eller höstens jakt och bärplockning.

Ok… alla svampar som ser läckra ut ska kanske inte plockas..

Det är en särskild glädje att se hur mina plantor växer. (Visst, jag erkänner, tidens tand känns när jag ser storleken på de träd som planterades i min barndom. Då för många år sedan när jag gick med mamma och pappa.) En skog är ett evigt kretslopp. I det är jag som skogsägare ”förvaltare” under en tid. Därför sköter jag skogen som det lån den är under min livstid. Så fungerar det i familjeskogsbruket. Där är skogens historia också min egen historia. Den är också berättelsen om framtiden.

Livsstilsföretagare = landsbygdsföretagare

Jag har valt den här livsstilen. Det finns så klart problem och nackdelar med ett landsbygdsföretagande. Det finns en ökande polarisering. Beslut tas med urbana perspektiv. Vi har långt till sjukvård, usla vägar och nedlagda skolor. Det är riktigt. Men en del av nackdelarna kan också innebära möjligheter. När drömmen är en liv utanför ekorrhjulet så kan vi välja livsstilen istället. Det ger både möjligheter och risker jämfört med en anställning. För det är med företagande som med julgranar. Allt kan vara rätt och vackert. Förutsatt att vi har rätt belysning och rätt pynt. ”Företagspyntet” är ofta en logistikplanering värdigt ett stort företag. Glittret i ”företagspyntet” är ofta att välja nya arbetssätt.

Oavsett årstid så är skogen magisk

Där finns naturligtvis risker också. Det krävs en ”belysning” i form av fungerade infrastruktur. Bredband och mobiltäckning är en grundbult för ett liv i modern tid. Utan ”belysning” fungerar varken den fula julgranen och livsstilsföretaget. Regelverk som hotar ett aktivt skogsbruk skulle effektivt släcka ”belysningen”. Det är ett hot mot mycket mer. Tänk ifall vi i framtiden inte får sköta vår skog under eget ansvar. Ifall skogen inte längre kan användas som ekonomisk bas i allt annat landsbygdsföretagande. Då är risken så stor att inte behövs vare sig glitter eller julgransljus. För så saknas i alla fall grunden för min sorts livsstilsföretagande.

Företagare och framtidsplan

Många inom familjeskogsbruket är livsstilsföretagare. Antigen är vi det av val eller av ekonomisk nödvändighet. Vi kombinerar olika intressen till en fungerande privatekonomi. Basen är alltid skogen och skogsintresset. För mig finns också skogens andra värden. Det kan vara bär och svamp. Och inte minst tiden med jakthund eller med brasa på älgpass. 

Både hundförare (och hund) kan hamna i ett älgtorn

Vi har ofta ett stort lokalt föreningsengagemang. När vi är få behöver vi hjälpas åt om vi vill åstadkomma något. Oavsett om det sker i den stora skogsägarföreningen eller i lokala samarbeten. Mitt livsstilsföretagande gör att jag själv bestämmer var jag ska lägga min tid. Så här i årets sista dagar dagar är det en bra tanke. För jag vill glänta på dörren till 2020. Jag är nyfiken på allt som är på gång inför det nya året.

Tid att tänka i vardagen

Jag har redan formulerat ett ”nyårslöfte”. Jag ska revidera min personliga ”framtidsplan”. Det senaste året har jag då och då jobbat för mycket. Jag vill ha mer tid att njuta av min ”livsstil” . Så jag ska göra en del förändringar. De mesta är små och ”smarta”. Det kan vara mer tid med hunden. Eller mer planeringstid. En ”framtidsplan” är min personliga affärsplan. En plan innehåller både ekonomi och personliga målsättningar. När jag jobbar livsstilsbaserat är den ett bra verktyg. Följer jag planen? Är det jag gör rätt också på lång sikt? Nu ska jag också formulera egna värdeord i planen. Jag har haft en egen utvecklingsplan under mer än femton år. Fram till nu har jag alltid tagit mina värderingar för givna. När omvärlden polariseras är de egna värderingarna viktiga. Jag vill undvika att dras med i andras stress och konflikter.

Tid att tänka!

Sällan tänker jag så bra som när jag befinner mig i skogen. Är det luften? Eller friden? Eller rymden?

Att arbeta med egna värdeord är särskilt betydelsefullt i stressade tider. Därför tänker jag mycket på behovet av eftertanke och helt enkelt tid att tänka i vardagen. När jag tar mig tid att tänka blir jag klokare. Dessutom blir vardagen både roligare och mindre besvärlig. Så kanske är det just det som borde vara mina värdeord.

Om du funderar på att själv skriva en framtidsplan” kan du få tips här: http://msimonsson.se/affarsplan-eller-framtidsplan-behovs-det/

Känner du att du skulle vilja ha rådgivning i ditt livsstilsföretagande? Vill du ha rådgivning? Jag arbetar över Skype, telefon eller i verkliga livet? Kontakta mig! http://msimonsson.se/

Är du nyfiken på familjeskogsbruket, skogsägande eller gemenskapen i skogen? Kontakta oss i skogsägarföreningarna: https://www.norrskog.se/ eller https://www.norra.se/

, ,

Inga kommentarer än.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Vi använder cookies